HEJSAN! 

Har varit borta ett tag men nu tänkte jag försöka skriva de jag minns från de senaste dagarna :)

I torsdags kväll:

Va ju som sagt hemma och Nathalie och Jasmine och fika och prata lite skit, cyklade hem, pratade lite med Tobbe osv. Gick och la mig men kunde inte sova hade så ont i magen och kände mig allmänt rastlös. Klev upp, prata lite till med Tobbe, krama om honom och sa hur mycket jag älskar honom.

Nu va klockan 23,00.

La mig i sängen och skrev ett sms till Robban om vi skulle ta en fika imorgon (fredag) han skrev "jo de kan vi göra, har ändå bilen där..." 

Vände mig om i sängen och kände hur en stor "luftbubbla" sprack i trosan, och vattnet började rinna kl 23.10 Hann nätt och jämt ställa mig upp, händerna under och in på toan. på vägen dit sa jag till Tobbe "jag tror vattnet gick" han ba: "är du säker?" haha!

fick sitta på toa länge och de slutade inte rinna, på med nattbinda XL och en handduk under.

Ringde förlossningen och dom sa att vi kunde komma in och göra en CTGkurva och kolla så bebisen mådde bra. 

Jag ringde Johanna då jag visste att hon va vaken och fråga om hon kunde köra ner oss. Hon blev så glad och kunde absolut göra det.

Tog fram BB-väskan och la i lite extra grejer, fixade mat till katten och rev ur sängkläderna.

Sen kom Johanna och Oskar och så åkte vi ner.

klockan va nu 23.45

La mig ner för att göra en CTGkurva, kände ingenting, inte ont, inga värkar, ingenting.

men helt plötsligt när jag låg där fick jag mer och mer värkar och BM sa att jag skulle stanna kvar.

02.15 började de starka värkar och de kom tätare och tätare. 

vid ca 03.00 fick jag lustgas, tyckte inte alls att den hjälpte, blev bara lite yr men de va skönt att koncentrera sig på något annat än smärtan.

vid 04.00 va jag öppen 4 cm.

minns inte riktigt va som hände där emellan och fram till klockan 05.00 då dom  skulle ta blodprov från bebisens huvud, fast hon va kvar där inne. vet inte va dom gjorde riktigt men Tobbe sa att verktygen såg ut som mördarverktyg. men de jag vet va att de gjorde SKIIIIT ont, värre än värkarna!! jag skrek och skrek. gapa "va fan gör ni med mig!?"

första gången misslyckades dom, så vid 05.45 fick jag ryggbedövning TACK GODE GUD FÖR DE!

den hjälpte något fruktansvärt mycket! rekomenderar den STARKT!! :)

sen kom dom in och gjorde samma sak igen, de gjorde fortfarande skiit ont men jag klarade att stå ut iaf.

30 min senare kom dom och gjorde samma sak igen!! Då blev till och med Tobbe arg och ville slå läkaren.

fy tusan säger jag vara, hemsk kvinna! men dom ville ju bara veta att bebisen mådde bra eftersom hjärtljuden skönk hela tiden jag fick värkar. 

runt 09.20 kände jag hur jag ville krysta, jag kunde inte hejda de på något sätt. kroppen liksom tvingade mig att krysta. Tobbe ringde på klockan och BM och läkaren kom in.

dom tog fram massa redskap och klädde på sig nå platsrockar. jag blundade hela tiden, va så utmattad, kände att hur ska jag klara av detta.

09.25 började jag krysta.

den smärtan va den värsta av allt, när huvudet skulle ut! herregud! jag sa flera gånger "jag orkar inte mer, jag orkar verkligen inte" 

jag har några minnen av att Tobbe sa " jo du klarar de, kom igen nu"

men kan ha drömt de :P

Hon hade klämt sig ut med handen först vilket gjorde de nästintill omöjligt att få ut huvudet, så läkaren va tvungen klippa mig. de kändes kan jag säga, men efter det som krysta jag bara några gånger till, sen sa dom "en krystning kvar och hon är ute" 

och en sista kraft och jag tog i för allt va kroppen orkade och där kom hon ut,

09.38. 

de är lite tråkigt för vid denna tidpunkt minns jag inte alls mycket, dom tog blodprov från navelsträngen, la upp henne på magen, jag tittade på Tobbe och han hade tårar i ögonen. dom fråga om Tobbe ville klippa navelsträngen och de ville han. han var helt skakig, men ett klipp senare så va den borta. sedan blunda jag hela tiden. hörde något om vi ville se moderkakan men de ville vi inte =P

låg där ganska länge då hon skulle sy mig, både invändigt och utvändigt.

sen fick Tobbe hålla henne och jag gick och duschade, stod där jätte länge för va så utmattad så orkade knappt stå upp.

+ att jag fått biverkning av ryggbedövningen så mina ben va helt svaga, bara vek sig under mig och trodde jag skulle ramla flera gånger =P

sen fick vi sätta på blöjan, de gjorde tobbe :) 

jag la mig i sängen med lilla töjsen och Tobbe satt brevid och kolla på oss så kärleksfullt <3

vi åt lite frukost och sen flytta vi oss till vårat rum :)

Jag är så OTROLIGT glad över att jag har Tobbe och att han stod vid min sida hela tiden <3

hans stöd var de bästa jag någonsin kunnat drömma om, och att se den kärleken i hans ögon va makalöst underbart <3

Novalie Karlia Harju

05/08-2011

09.38

vikt : 3390gram

längd : 51cm